Jag har inte checkat ut, inte helt iallafall.

Jag har inte checkat ut, jag lovar.
Jag har inte checkat ut, jag har bara försökt prioritera om min energi lite.

Har jag checka ut? Mjee. Jag har så mycket drömmar för den här plattformen, jag har mycket planer och höga tankar kring vad som ska produceras. Hinner jag genomför allt. Nej inte riktigt. Jag har ett jobb som är jäkligt kul just nu, och tar extremt mycket av min tid och jag vill bara ge mer och mer. Bara för att allt går bra och det kommer bli ett fint resultat. Sen är det den sociala biten. Man ska vara en bra flickvän, en närvarande bästakompis och en glad dotter. Det ska orkas med engagemang, aw’s och bara vanliga samtal. Sen är det ju det där med kroppen, den ska tränas men samtidigt också ha tid för återhämtning. Jobbas också, alltså extra vid sidan om. Och det vore ju nice att någon gång läsa en bok. Fattar på riktigt inte hur folk hinner skaffa barn? 

Så har jag checkat ut? Verkligen inte. Jag bara fördelar min tid lite annorlunda. Jag kommer snart tillbaks, starkare och med mer pepp än någonsin. Just nu måste jag göra saker som ger mig mer energi, inte bara älta gammalt groll.

Please follow and like us:

Första dagar av inspelning.

Förra veckan var jag på inspelning i Molkom, nu är jag hemma. Jag tar med mig så mycket från förra veckan, både från inspelningsdagarna men också från själva upplevelsen. Töntigt nog skulle jag vilja beskriva det som att jag kom där ifrån med nya upplevelser. Som att jag kanske såg på mig själv lite annorlunda, eller framför allt. För första gången på länge mötte jag den jag ville vara kanske.

Inspelningsdagar i Molkom
Påvägen till inspelning stannade vi i Strängnäs, det var fasiken magiskt ljus.

Det bara flöt på allting. Dagarna gick i ett. Det var 17 timmar dagar fyllda med spännande möten, förändring och en ny energi. Vi alla lämnade stället med nya perspektiv, till och med vi bakom kameran. Jag är så tacksam att jag får jobba med dessa magiska människor. Jag lär mig verkligen så mycket. Andra praktiken för så många tummar upp, vill verkligen inte lämna. Imorgon har jag halvtidsavstämning med min utbildningsledare, halva tiden har gått. Det är så läskigt. Vill bara stanna tid, det får inte ta slut än.

Inspelning i Ängbacka.
Första avsnittet filmat. Fasiken vad bra den här säsongen kommer bli.
Please follow and like us:

Ha ett jobb som aldrig ger dig söndagsångest.

Söndagsångest? Det finns fasiken inte längre i min värld. Är jag glad? Som tusan. Tänkte på det här om dagen, det ska vara kul. Det mesta i livet ska vara kul, annars får det nog vara. Bra måttstock ändå. Jobbet är en viktig del av ens liv, typ 40 timmar av ens vecka för de allra flesta. Det ska ju kännas ganska kul då.

Ingen söndagsånget här.
Jag jobbar i Sickla. Cirka 30 minuter från min lägga. Så himla härligt att kunna gå till jobbet.

Jag ser fram emot den kommande veckan. Inte för att jag vet vad jag ska göra, eller vad som kommer att hända. Men jag har en grymt bra feeling. Jag är så jäkla tacksam för det här vädret. Hade på mig byxor här om dagen för första gången på länge, hade glömt hur det kändes. Peppad på stickade tröjor och tunna jackor.

Bota söndagsångesten med världens bästa pasta.
Världens bästa söndagspasta, ingen ångest efter den.

Gjorde en helt fantastisk söndagspasta förra veckan. Hade ugnsrostad tomater och fetaost från dagen innan. Stekt på lite broccoli med zucchini och adderade lite matlagningsgrädde. Lät pasta kokan sista minuten i grädden och toppade med lite sesamfrön. Ljuvlig och superenkel middag. 

Ljuvligt ljus i min lägenhet just nu.

Efter renoveringen har jag ej fått upp några rullgardiner, något som resulterar i att man vaknar senast 08:00. Men det är ganska härligt. Älskar ljuset. Och min lilla lägenhet. Ibland känner jag mig elak för att jag pratar om att flytta, den är så fin mot mig. Har alltid varit så go och tillgänglig.

Det har kanske är det spretigaste jag har skrivit på länge. Men det jag vill säga är att jag är väldigt lycklig. 

Ingen söndags ångest på mils avstånd.

 

 

Please follow and like us:

Sista mötet hos psykologen. Tack för den här tiden.

Idag var det sista gången hos min psykolog.

Idag hade jag mitt sista besök hos min psykolog
Det som jag tar med mig mest från min tid hos psykologen är att livet går upp och ner, man mår inte alltid bra.

Maj var tufft. Jag minns det så tydligt, det var en onsdagsmorgon och jag skulle gå till skolan. Jag var så ledsen, helt inkapabel till att resa mig ur sängen. Jag kände en sån skam, jag tyckte illa om mig själv och intalade mig själv jag var en nolla. Min kropp skrek efter sömn, det spelade ingen roll hur mycket jag sov. Det blev inte bättre. Jag var trött hela tiden och ledsen. Jag som alltid brukade var pigg och glad kände absolut ingen livslust. Kunde allting bara ta slut någon gång. Då beslutade jag mig för att ringa vårdcentralen, det var dags för mig att börja prata med någon.

För er som har en glamourös bild av att gå till en psykolog, så har ni har fel. Det är ingen lyx, lyx, lyx. Absolut det finns ställen som är glammigare än Åsö Vårdcentral, men min verklighet blev annorlunda. Jag har ej råd med sånna psykologer, så vårdcentralen fick duga. Det är jag glad för, för de var en fullträff. Oskar min psykolog, var en perfekt matchning direkt. Hans lugn tog ner mig  på jorden, allt kändes plötsligt lite lättare och han pratade så att jag förstod.

Månaderna gick och allt blev lite lättare igen. Det sjuka som händer när man börjar gå till en psykolog är att det sällan är orsaken till problemet som får en att må dåligt. För mig var det stress, jag gick dit för att bearbeta faktumet att jag var stressad. Det visade sig handla om så mycket mer, mer än vad jag kunde föreställa mig. Jag har gråtit oändligt mycket framför min psykolog, varit missnöjd och känt en hopplöshet. Skulle det någonsin bli bra?

You got this.

Idag när vi skulle säga hejdå sa han You got this. Ordagrannt, han sa dom orden, han hejade på mig. Jag kände mig starkare än på länge. Allt det det som jag oroat mig för var som bortblåst. Jag ska nog klara det här med. Fem månader av konstanta möten är över, nu är det bara jag och min hjärna. Nu ska vi fan ta och bli kompisar. 

Please follow and like us:

Inspo för själen

Inspo, inspo och mera inspo. Det är som en ny energi som har bara kommit. Till min pojkväns och föräldrars stora förskräckelse kanske. Vill bara göra om, skapa och göra om ännu mer. Nu när jag får flytta hem strax, renovering är över thank god… så börjar jag redan tänka på nästa grej jag vill göra. Behöver lite nya färger i min vackra lägga.

Dukning till hösten.
Möttes av den här underbara dukningen på en blogg, vill kapa den rakt av. Bilden kommer här ifrån.

Vill börja jobba med naturnära färger, med guldiga detaljer och många olika material. Är så hooked på grejer i linne just nu. Vill skaffa en ny soffa också, så jäkla svårt bara. Linne + soffa = kan ju bli nått. Man vill ju ha en skön jäkel, soffan alltså. Den ska vara skön because man är ju lite av en soffpotatis. Samtidigt ska den vara snygg och vacker för att jag bor i typ en skolåda.

Snygga Emma Mattsson
Påtal om snygg och skön. Har blivit fullkomligt besatt av denna donnan. Hur snygg får man va?

Påtal om inspiration, har blivit helt besatt av Emma Mattson stil. Hon är så snygg. Med hennes magiska hår och härliga mönstrade plagg – sen har hon mig. Hur vacker får man bli egentligen. Bloggen hittar ni här.

Lite inspirations-tisdag. Kanske något jag borde fortsätta med.

Please follow and like us:

Nya jobb och nya tider.

Uppdatering från den senaste tiden. Jag har haft fullt upp, det har inte funnits någon tid att ta upp datorn. Men nu kör jag en lite snabbuppdatering. Jag har alltså skaffat mig ett nytt jobb, eller ja praktikplats. I tio veckor framöver kommer jag att hänga på produktionsbolaget Tomma tunnor. Bolaget har bland annat gjort den här produktion. Det här jobbet har varit lite av en dröm för mig, jag har alltid varit väldigt förtjust i bolagets produktioner och nu är jag mitt i dem. GAAAH. Nyp mig i armen tack. Jag fixar och trixar med det mesta, antar att min roll är typ Koordinator. Jag researcher, hittar spännande människor och lever livets glada dagar.

Nytt jobb på produktionsbolaget Tomma tunnor.
Jag har ett nytt jobb, eller ja. Jag är en såkallad Intern.

Uppdatering från jobbet är väl att jag trivs jättebra. Bra på så sätt att jag verkligen gillar det kreativa arbetet, fasiken vad kul det är. Att se en idé födas och sedan utvecklas är en grym känsla. Det är ju precis det här jag har velat syssla med, fasiken vad roligt det är. Så glad är jag för denna plats, känner att den här tiden kommer vara så bra för mig och mina drömmar.

Produktion på min praktik
Här om veckan kickade vi igång en ny produktion.

Uppdatering från jobbet är väl att jag trivs jättebra. Bra på så sätt att jag verkligen gillar det kreativa arbetet, fasiken vad kul det är. Att se en idé födas och sedan utvecklas är en grym känsla. Det är ju precis det här jag har velat syssla med, fasiken vad roligt det är. Så glad är jag för denna plats, känner att den här tiden kommer vara så bra för mig och mina drömmar.

Det är fint med nya tider. Jag gillar det, friska vindar liksom.

Please follow and like us:

Summering av Augusti – sista sommaren.

🍌UPPLEVELSE AV MÅNADEN

Den här månaden har gått fort. Allt från Way out west ( Tack Elle Sverige för det), till första skoldagarna, till ett nytt jobb och att flytta hem (på grund av tillfällig renovering). Det har varit så stökigt och mycket förändringar. Jag har varit lite rädd, rädd frö att falla tillbaks till gamla mönster. Jag kämpar på , försöker vara duktig och det funkar ganska bra. Sommaren var fasiken min räddning, jag börjar bli frisk. Tack livet och tack allt. Nu känner jag mig redo för höst.

way out west häng
Way out west-häng.

🌮MÅNADENS HÖJDPUNKTER

Helt klart Way out west( som alltid), kräftskiva på Dalarö, mysiga sensommarkvällar, jag har också börjat Yoga varje dag och helt klart… MITT NYA JOBB. Ja. Sen har ju jag och Nils varit ihop i lite drygt ett år.

⛈MÅNADENS BESVIKELSE

Helt klart den regninga lördagen på way out west, min renovering som har… dragit ut lite över tiden, och kanske mitt heta temperament. Fasiken vad jag är jobbig ibland.

🏄‍♀️MÅNADENS PLANERING

Min planering den här månaden var återigen att ta det lugnt, tänka att alla svar fanns inom mig och att allt skulle lösa sig. Det har fallit på plats nu, alltså tilliten. Det är ju fasiken det kämpigaste. Nu ska jag sätta mig ner, planera det som kommer och skriva ner lite höstmål. Så jäkla härligt.

Månadens mys - njuta av livet.
Njöt mest med att springa runt i min bästa kaftan.

💫MÅNADENS LÄRDOMAR

Månadens lärdom har helt klart varit att släppa det som har varit. När jag stressar, hamnar i dåliga perioder eller är omotiverad har jag en tendens att fullkomligt fastna i dåliga tankar. Detta grundas i ett beteende som har varit. Jag fastnar lätt i dåtid och kan inte riktigt gå vidare. Att släppa det som har varit är viktigt, kanske det enda man kan göra när det har varit stökigt. Gå vidare och sätt ett bra mindes. Så viktigt.

Please follow and like us:

Den sista kvällarna – alla vägar leder till Dalarö.

Kräftskiva på Dalarö

Igår var verkligen en av sommarens sista kvällar. Den var ljuvlig. Kall men ljuvlig. Det känns sorgligt men samtidigt fint. Kvällarna har varit många den här sommaren, den känns så oändlig på något sätt. Det känns som en evighet sen midsommar, nästan som ett annat liv. Jag kan inte skatta mig lycklig. Lycklig för att jag får vara men om, men även för allt som kommer. Den här sommaren har jag läkt, blivit hel. Något som kändes omöjligt för ett tag sedan. Igår tog vi iallafall bussen vid 16:14 för att åka ut till Dalarö. Där vankades det kräftskiva på Wolgers Udde.

Kräftskiva på Dalarö
Himlen var rosa och det kändes som att livet var på paus, kvällen tog aldrig slut. 

Vi dansade, drack vin, det badades och alla var in the moment. Känns som att man allt mer sällan är just där, in the moment alltså. Imorse var det ett trasigt gäng som krigade till bageriet. Vi sa hej då, tackade för sommaren. Någon skulle flytta till Lund, en annan till New York. Jag är så tacksam för att jag har välkomnats in i detta magiska samhälle. Det fina med livet är att precis alla vägar leder till Dalarö. Magiskt på något sätt.

På en brygga.
På en brygga. Bild tagen av Clara Wolgers.

Nu är jag hemma. Väskan är packad och allt är förberett för morgondagen. Jag är nervös, pirrig i magen och exalterad. Imorgon är början på ett äventyr, något nytt. Jag har ingen aning om vad som kommer hända, men jag har en bra känsla. En känsla över att allt komme falla på plats. Jag är tacksam för den här sommaren, allt fint jag har upplevt. Det kan inte bli så mycket bättre än så här. Jag är tacksam för dessa sista kvällar. Jag kommer minnas dem när allt känns mörkt och kämpigt It’s all happening. 

Please follow and like us:

Drömmar och tillit – it’s all happening.

Drömmar. Säg dom högt, lita på dig själv och universum, lev och nyp dig själv i armen när dom hände. It’s all happening precis så säger Penny Lane i filmen Almost Famous. Jag älskar henne, känner mig så lik hennes energier och hennes kraft. Men också hennes tillit. Tillit till att ständigt nya äventyr är runt hörnet, öppna ögonen. Se dem.

Det här inlägget är flummigt. Så scrolla vidare om sånt inte intresserar dig. Om du har läst den här bloggen så vet du att jag har kämpat på rätt rejält senaste tiden. Men jag har aldrig stannat upp i tanken av att min tid kommer, nej för tusan. Min tid är här. Jag som ständigt har tänkt sen, har nu velat stanna tiden och ta in precis allt jag får.

För ett år sedan befann jag mig inför ett stort äventyr i mitt liv, det var läskigt. Läskigt för att man helt plötsligt skulle börja levererar. Det har varit kämpigt för mig att sätta gränser, gränser för hur mycket man kan göra. Hur lång tid kan man egentligen lägga på ett pressmeddelande? Hur gör man en strategi? Vad är det egentligen jag vill göra?

It's all happening.
It’s all happening.

Vad vill man göra egentligen?

Här om dagen satt jag på en lunch med ett par klasskompisar. Vi scrollade i kalender, insåg att det bara är endast några få månader kvar. Vi pratade om den tredje praktiken. Möjligheterna kändes omöjliga. ”Jag måste lista ut vad jag egentligen vill” sa en av oss. Det är kanske just det som är det svåra. Att bestämma sig för någonting och faktiskt köra, visst kan man ändra sig på vägen. Men att ta det där första steget. Det där då allting förändras.

It’s all happening.

För lite drygt två år sedan skrev jag att jag ville jobba med en specifik person i en dreambook. Jag skrev varför jag inspirerades av just den här människan, vad jag ville pyssla med och hur det skulle få mig att känna. På måndag börjar jag det jobbet, hur jävla häftigt är inte det?

Våga dröm. Ha inga filter. Gör det av rätt anledningar. Känn tillit. Sen löser sig resten.

Precis som Penny Lane säger – ”It’s all happening”

Please follow and like us:

Om att vilja vara en bra människa | viljan och drivet.

Att vilja bli nåt bättre, en bra människa.

“Men du blev ju en bra människa, tänk på det.” säger min psykolog och jag känner ett lugn i det. De senaste året har kampen om att inte räcka till, och att göra rätt. Att tvivla på sin förmåga, värde och drömmar har speglat det mesta. Man tvivlar för man ifrågasätter varför man gör vissa saker, gör jag det för min skull eller någon annans? Det går till en punkt där hela ens livsval ifrågasätts. Vad är det jag egentligen håller på med? Varför gör jag det här?

Meditationsstenar, ett steg till att vara en bra människa.
Grunden för mig och mitt välmående just nu styrs väldigt mycket av meditation. För att vara en bra människa behöver jag mitt lugn.

Det hela grundas i något som har varit. En tid som är passerad, relationer man har haft, samtal som aldrig har hänt. Jag har lärt mig att sörja det som jag inte fått, istället för att bli arg har jag valt att sörja det svåra. I en annan tid, en annan plats och med andra människor hade saker och ting förmodligen varit annorlunda. Men det som är viktigt är att man inser att man faktiskt är en bra människa trots allt detta. Att den inre styrkan man bär på kommer att ta en långt, längre än vad man någonsin kan förstå. Det gäller att ta det man känt varit jobbigt, sörja det och sakta men säkert gå vidare. Kanalisera den förmågan på bästa möjliga sätt.

Solen sken. Jag sprang runt i min kaftan. Fan vad härligt allt var ljuvligt. Ni följer mig på instagram va?
Solen sken. Jag sprang runt i min kaftan. Fan vad härligt allt var ljuvligt. Ni följer mig på instagram va?

Att vara en bra människa är viktigt, att kämpa på och göra det bästa man kan. Ibland räcker det inte till, och det måste också få vara okej. Att vara en bra människa handlar ej om att prestera, det handlar om att lyssna på sig själv, sina behov och sina drömmar. Jaget är viktigast, sekunden du slutar vara sann mot dig själv och dina värderingar känns det ofta som man förlorat. Lyssna inåt, lyssna åt dit du vill. Om ge dig av människor som göra dig gott, sträva efter att vara tillräckligt. Det är att vara en bra människa. Sen löser sig allt annat.

Please follow and like us: